Peter Hultqvist (S) (S)

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget är sådant att kriget i Ukraina pågår med fortsatt intensitet. Europa levererar vapen till Ukraina. Det är viktigt att vi står bakom Ukraina i denna svåra tid och att vi är entydiga i våra besked till dem att de har oss i ryggen i den framtid vi ska möta tillsammans.

Det ryska angreppskriget har skakat om hela Europa och skapat en helt ny säkerhetspolitisk situation. Det har gjort att gamla beslut för säkerhetspolitiken har omprövats, och Sverige har blivit medlem i Nato tillsammans med Finland.

Jag tror att vi kommer att leva med den här situationen under en mycket lång tid framöver. Oavsett hur situationen kommer att utvecklas i Ukraina kommer läget i förhållande till Ryssland att vara problematiskt och svårt. Det är viktigt att vi bygger en gemensam avskräckning inom ramen för Nato och inom ramen för EU. Vi måste agera på ett sådant sätt att vi kan avhålla Ryssland från olika typer av provokationer och krigsäventyr.

Vi kan redan nu se att vi utsätts för cyberangrepp i stort sett varje dag, varje vecka och varje månad. De riktar sig mot betalningssystem, myndigheter och företag – en bred palett av angrepp som vi har att försvara oss mot. Vi har konstaterat sabotage mot telekablar och it-kablar under vatten. Vi har sett inbrott i vattentorn, och vi har sett fällda telemaster. Vi har vid finska gränsen sett flyktingströmmar framorganiserade i syfte att provocera och plantera in sabotörer och spioner i både Finland och övriga Västeuropa.

Vi ser en stor skuggflotta på Östersjön som sysslar med oljetransporter för rysk räkning, och de utgör inte bara ett miljömässigt problem utan också ett starkt säkerhetspolitiskt problem. Vi ser omfattande desinformation, och vi ser kränkningar av gränser i bland annat luftrummet.

Den här situationen är inte att betrakta som normal, utan den är i högsta grad onormal och vittnar om en helt annan säkerhetspolitisk kartbild i dag än för exempelvis 20 år sedan. Därför är avskräckning ett viktigt instrument för att få en fiende, en antagonist eller en motståndare att avstå från angrepp, aggressioner eller eskalation eller att avstå från att sprida krigshandlingar eller provokationer geografiskt. Det är oerhört viktigt att ha med sig den insikten – det perspektivet.

Det är också viktigt att Nato har kapacitet att slå tillbaka med full kraft om vi ser att det finns planer på att begå handlingar som strider mot internationell lag och rätt. Mandaten måste vara klara och kraftfulla. Nato måste ha en framskjuten förmåga att på samtliga nivåer och i alla dimensioner möta fientligheter mot vårt territorium.

Just nu handlar det om närvaro i Natos östra flank. Där finns exempelvis insatsen i Lettland och insatsen i norra Finland. Vidare finns den pågående Nato Air Policing-verksamheten, och vidare finns bidragen i Östersjön med anledning av den skuggflotta som finns där. Slutligen finns också Natos stående styrkor.

Sverige ska kontinuerligt bidra till Natos verksamhet för avskräckning, men vi måste också reglera hur detta ska gå till. Huvudregeln ska självklart vara att det är riksdagen som varje år beslutar om den kommande planerade verksamheten i ett ettårsperspektiv. Det gäller särskilda operationer och annan aktivitet, och det gäller olika typer av markeringar och övningsverksamhet.

Om det uppstår särskilda situationer, att det med kort varsel uppstår särskilda behov där vi utan dröjsmål måste agera, och det finns risk att de innebär men för svenska intressen, måste regeringen också ha möjligheter att under de omständigheterna vidta åtgärder. Det kan vara åtgärder där vi bidrar med svensk trupp upp till 500 personer, och totalt högst 1 000 personer får tjänstgöra samtidigt. Mandatet kan gälla i högst 90 dagar, och det ska gälla för behov som uppstår med kort varsel. Det kan handla om olika åtgärder som anses nödvändiga inom ramen för alliansen. Här måste det finnas ett flexibelt synsätt på vad det kan vara, men det måste också finnas starka skäl för att det ska handla om kort varsel.

Vidare finns ett förslag om att sätta in högst 1 000 personer begränsat i tid till 60 dagar. Det handlar om formuleringen men för angelägna svenska intressen. I praktiken handlar det om att avvärja ett hotfullt läge för Sverige, det vill säga hot mot rikets säkerhet. Det ska vara fråga om en situation där vi direkt står mot en fiende eller antagonist, och det är rimligt att regeringen i de sammanhangen ges den flexibilitet som gör det möjligt att agera snabbt.

Vi är från vår sida beredda att stödja det regelverket. Varje regering som hanterar dessa frågor måste vara tydlig och klar med att man i alla lägen förstår behovet av förankring i riksdagen. Jag är övertygad om att man i sådana lägen, oavsett vem som sitter vid makten, är angelägen om att föra resonemang med de olika partierna i riksdagen. Men beroende på hur läget utvecklar sig kan det vara viktigt att ha en viss flexibilitet så att man kan fatta snabba och omedelbara beslut. Vi måste komma ihåg att huvudregeln är att riksdagsbeslut krävs för att avsätta en svensk väpnad styrka till den typen av operationer.

Vi måste också i grunden förstå att det säkerhetspolitiska läget är radikalt förändrat mot hur det var en gång i tiden. En helt annan typ av tänkande krävs i dag än tidigare. Därför är det rimligt att vi förändrar regelverk. Natomedlemskapet i sig är en stor förändring, och det vi nu diskuterar handlar om hur vi ska disponera svenska resurser inom ramen för den allians Sverige är medlem i.

Jag yrkar bifall till förslaget i föreliggande betänkande.

(Applåder)