Metod

Så kopplar vi vallöften till riksdagsvoteringar

Sanning eller Konsekvens jämför vad riksdagspartierna lovade inför valet 2022 med hur de faktiskt röstat i riksdagen. Processen bygger på en kombination av AI-assisterad analys och manuell verifiering.

1. Insamling av löften

Vi har samlat in löften från partiernas egna valmanifest, Tidöavtalet, regeringsförklaringen, budgetpropositioner, SVT:s valkompass, partihemsidor, riksdagsdebatter och debattartiklar i media. Varje löfte är kopplat till sin ursprungskälla med exakt citattext.

Totalt har vi registrerat över 2 200 löften från alla åtta riksdagspartier, fördelat på tio politikområden.

2. Voteringsdata från riksdagen

All voteringsdata hämtas från riksdagens öppna data. Vi lagrar samtliga voteringar från riksmötena 2022/23 till 2025/26 — över 2 100 voteringar med totalt cirka 730 000 individuella röster.

För varje votering hämtar vi även utskottets förslag, vilka partier som reserverade sig, och vem som vann omröstningen. Denna information kommer från riksdagens dokumentstatus-API och ger viktig kontext för att förstå vad ett "ja" eller "nej" faktiskt innebär.

3. Koppling mellan löften och voteringar

Matchningen mellan löften och voteringar görs med hjälp av AI (Claude av Anthropic). Processen är uppdelad i flera steg för att säkerställa kvalitet:

Kategorisering: Löften och voteringar delas in i politikområden och underteman för att minska risken för felaktiga kopplingar.
AI-matchning: En AI-modell analyserar varje löfte mot relevanta voteringar, med tillgång till utskottets betänkandetext som kontext. AI:n bedömer om en votering specifikt berör löftets sakfråga.
Verifiering: Varje föreslagen koppling verifieras mot riksdagens databas. Votering-ID:n kontrolleras för att säkerställa att de pekar på verkliga omröstningar.
Kvalitetsgranskning: Matchningar granskas manuellt i stickprov. Kopplingar som bedöms som för svaga eller felaktiga tas bort.

Inte alla löften kan kopplas till en votering. Många politiska löften rör frågor som aldrig nått riksdagens kammare, som beslutas via myndighetsstyrning, eller som behandlats utan formell omröstning.

4. Kvalitetssäkring

Vi genomför systematiska kontroller av datakvaliteten:

Alla votering-ID:n verifieras mot riksdagens databas
Dubbletter i löftesdatabasen identifieras och rensas
Teckenkodning och textintegritet kontrolleras
Röstdata valideras — varje votering ska ha exakt 349 röster
Ledamöters partitillhörighet kontrolleras mot tjänstgöringsperioder

All data kan härledas till sina ursprungskällor. Om du hittar ett fel är vi tacksamma om du kontaktar oss.

Viktiga begränsningar

Votering ≠ genomförande. Att ett parti röstat i linje med sitt löfte betyder inte att löftet är uppfyllt. En votering visar riktning, inte resultat.

Opposition har begränsade möjligheter. Oppositionspartier kan rösta för sin politik men saknar makt att genomföra den. Att de "röstar emot" kan betyda att de kämpar för sitt löfte.

Breda voteringar. Riksdagen röstar ibland om stora politikområden i en enda omröstning. En koppling till en bred votering ger svagare evidens än en koppling till en specifik sakfråga.

AI-matchning är inte perfekt. Trots kvalitetskontroller kan enstaka kopplingar vara felaktiga eller missvisande. Vi arbetar löpande med att förbättra precisionen.

Har du frågor om vår metod eller vill granska datan? Kontakta oss eller läs mer om projektet.