Mikael Eskilandersson (SD) (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Budgeten är en helhetslösning som innehåller skattesänkningar och reformer som på allvar kommer att göra skillnad i människors vardag. Det här kommer efter flera år med påtvingad återhållsamhet i budgeten, eftersom vi tog över en skenande inflation och minst sagt extrema priser på såväl bränsle som el – vilket inte minst påverkade byggandet i Sverige på ett extremt negativt sätt. När den tvåsiffriga inflationen dessutom ledde till kraftigt höjda räntor slog det enormt hårt mot byggbranschen, som fick uppleva vad som närmast kan liknas vid ett tvärstopp.

Men, herr talman, även om vi har en lång bit kvar tills vi kan kalla läget ljust kan vi nu se att läget i alla fall har stabiliserats i något som bäst beskrivs som en lågmäld lågkonjunktur.

I ett sådant läge är det avgörande att stärka hushållens köpkraft, att få hjulen att snurra och att skapa framtidstro och trygghet. När människor får mer kvar i plånboken ökar också möjligheten att konsumera, att investera och att planera långsiktigt. Därför gör vi det mer lönsamt att arbeta, och vi sänker både skatter och avgifter på flera områden.

En vanlig familj beräknas få över 5 000 kronor mer i månaden nästa år. Det är inte småpengar, utan detta är skillnaden mellan att skjuta upp nödvändiga utgifter och att kunna säga ja till barnens aktiviteter, vinterkläder eller den där efterlängtade reparationen hemma. Det är också skillnaden mellan att tvingas flytta till ett billigare boende och att kunna efterfråga ett ägt, bättre boende.

Vi gör skillnad för att förbättra människors ekonomi. Vi sänker elskatten, och vi gör det billigare att köra bil. Vi halverar matmomsen, och vi sänker förskoleavgiften. Vi genomför breda skattesänkningar för både löntagare och pensionärer.

Konjunkturpolitik handlar dock inte bara om skatter. Det handlar också om att investera klokt i det som bygger Sverige starkare. I utgiftsområde 18 tar vi tydliga steg för att förvalta våra resurser på bästa sätt och för att kunna möta de sociala behov som finns på bostadsmarknaden.

Vi fortsätter att göra det enklare att bygga och renovera sitt eget hus. Mer än 1 miljon rotavdrag godkändes under det första halvåret efter höjningen, vilket var en klart efterlängtad injektion som branschen då behövde. Nu har enklare regler trätt i kraft för renovering av hus. Det gör att människor kommer att slippa dyra och onödiga bygglovskostnader för mindre förändringar och utbyggnader.

Vi fortsätter också på det inslagna spåret med regelförenklingar för vanligt folk. Vi underlättar för människor att kunna både äga och bygga bostäder. Nästa år kommer Boverket att presentera utredningen om det vi kallar Sverigehus – vackra svenska hus som utan bygglov från kommunerna kan byggas i hela Sverige. Sverigehus kan på riktigt förändra sättet vi bygger på. Det kan öppna dörren till en egen villa för helt nya grupper i samhället.

Grundidén är lika enkel som den är kraftfull. I stället för att varje enskilt hus ska prövas och detaljbedömas i varje kommun gör man en central bedömning. Det är betydligt effektivare än 290 kommunala prövningar och att tusentals tjänstemän ska titta på samma husmodell om och om igen.

I dag byggs de flesta småhus som kataloghus i rationella fabriker. Hus som inte är unika behöver inte heller en unik prövning varje gång de byggs. Genom att bedöma husen centralt i stället för tusentals gånger ute i landet finns enorma effektivitetsvinster i både tid och pengar.

Regelförenklingar är dock inte allt, utan det behövs också kapital. Vi stärker därför Norrlandsfonden med ytterligare ett kapitaltillskott – denna gång på 380 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten tillsköts som ni kanske minns 300 miljoner, och nu blir det alltså ett ännu större tillskott. Detta är en satsning som ska bidra till att få fram fler bostäder där industrialiseringen nu skapar nya jobb och ny inflyttning, och namnet till trots gäller det inte bara i norra Sverige. Med det här kapitaltillskottet kan fler byggherrar komma igång, och vi kan samtidigt stärka konjunkturen i byggsektorn.

Vi vill också öka tryggheten för dem som riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden, och därför tar vi steg för att möjliggöra obligatoriska hyresgarantier för barnfamiljer. Ingen familj ska behöva fastna i otrygghet för att det saknas en väg in på hyresmarknaden.

En genomgående röd tråd sedan Tidösamarbetet inleddes har varit och är vårt gemensamma arbete mot kriminalitet, fusk och bedrägerier. Tidigare låtgåattityd där sådant tilläts fortsätta och där kriminalitet tilläts växa allt längre in i samhällets alla strukturer är nu borta. I stället agerar vi kraftfullt med både resurser och lagstiftning för att stoppa såväl kriminella gäng som enskilda bedragare. Vi stärker därför också konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden genom att ge Boverket mer resurser för att kontrollera intygsgivare. För oss är det helt grundläggande att den som köper en bostadsrätt också ska kunna lita på att den ekonomiska planen är seriös och hållbar. Fusk och kriminella upplägg ska stoppas i tid.

Vi förstärker också Lantmäteriet. Detta förkortar väntetiden för utlämnande av handlingar och ska skärpa identitetskontrollerna vid lagfartssökande. Det stärker rättssäkerheten och motverkar ekonomisk brottslighet.

Även på konsumentområdet tar vi nya steg för att möta en modern marknad och förhindra kriminalitet. Detta kommer Björn Tidland att berätta mer om senare i debatten, så jag går inte djupare in på konsumentområdet nu.

Sammantaget är detta en budget som både stärker hushållen här och nu och bygger ett robustare Sverige på sikt. Den är ett svar på ett ekonomiskt läge, på familjernas behov och på de strukturella utmaningar som vi måste lösa.

Vi tror på ett Sverige där arbete lönar sig, där familjer får möjlighet att efterfråga ägda bostäder och där bostadsbyggandet möter framtidens krav utan att kostnaderna skenar – helt enkelt ett Sverige där familjerna har en starkare ställning. Det är den riktningen vi tar med den här budgeten.

Herr talman! Jag ser fram emot en fortsatt debatt där oppositionen svarar på frågan hur deras förslag ska kunna sammanfogas till ett. Det är nämligen mycket spretigt i oppositionens olika ändringsförslag, där både satsningar och besparingar ofta föreslås på samma anslag.

Jag yrkar bifall till betänkandets förslag.