Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) (M)

Herr talman! Nadja Awad har frågat socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall vilka åtgärder hon och regeringen avser att vidta för att stärka ekonomin bland personer med funktionsnedsättningar. Nadja Awad har även frågat socialtjänstministern om hon och regeringen avser att göra funktionsrättskonventionen till lag.

Arbetet inom regeringen är så fördelat, herr talman, att det är jag som ska svara på frågorna.

Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta. Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Det är en lämplig ordning att sjukersättning och aktivitetsersättning, i enlighet med gällande rätt, värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för ökade kostnader. Bostadstillägget, som prövas mot bland annat inkomster, är en viktig tilläggsförmån till sjuk- och aktivitetsersättning. Ensamstående kan som mest få 6 550 kronor i månaden. Merkostnadsersättningen ska kompensera för extra kostnader kopplade till funktionsnedsättning.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) fokuserar regeringen på att stärka hushållens ekonomi, bland annat genom halverad matmoms, sänkt skatt på arbete och sänkt skatt på el samt sedan tidigare sänkt skatt på drivmedel men även genom särskilda satsningar för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Mot bakgrund av att sjuk- eller aktivitetsersättning har beskattats högre än motsvarande löneinkomst avskaffas nu denna skillnad i beskattning genom en förstärkning av skattereduktionen för personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning. Skattesänkningen är 2026 cirka 1 700 kronor per år för den som har hel sjukersättning i form av garantiersättning och har fyllt 30 år.

Regeringen vidtar även flera åtgärder för att förbättra arbetsmarknadsdeltagandet, som också stärker den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning.

Arbetslinjen är som bekant central i regeringens politik. Unga med aktivitetsersättning som har förutsättningar att närma sig arbete och som har ett helt arbetsliv framför sig ska ges större stöd och insatser i syfte att möjliggöra egen försörjning. Regeringen har därför gett Försäkringskassan i uppdrag att vidta åtgärder för att utveckla arbetet med att löpande utreda förutsättningarna för, och initiera, arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser för personer med aktivitetsersättning.

I uppdraget ingår dessutom att myndigheten ska utveckla sin samverkan med kommunerna för att följa upp att unga som uppbär aktivitetsersättning och som finns i kommunernas dagliga verksamhet ges möjligheter att närma sig lönearbete när förutsättningar finns. Uppdraget omfattar också de personer som inte längre kan uppbära aktivitetsersättning på grund av att de har fyllt 30 år och därför beviljats sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassans anslag har förstärkts med anledning av detta arbete, och från 2026 och framåt avsätts 28 miljoner kronor årligen.

Jag har höga förväntningar på att Försäkringskassan höjer ambitionsnivån för att stödja unga med aktivitetsersättning till arbete eller studier.

Regeringen har inte fattat några beslut i frågan om att inkorporera konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i svensk lag. Sverige har dock mottagit rekommendationer från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning som rör inkorporering. Dessa rekommendationer bereds för närvarande i Regeringskansliet. Myndigheten för delaktighet har även fått ett särskilt uppdrag kopplat till rekommendationerna, vilket kommer att utgöra en viktig del i den fortsatta beredningen.