Ulrika Heindorff (M) (M)

Fru talman! Benjamin Franklin lär en gång ha sagt följande: I denna värld är ingenting säkert förutom döden och skatterna. Det tror jag att vi kan vara överens om politiskt.

Vi kan addera ytterligare en sanning, nämligen att vi lever allt längre. Det är verkligen en fantastisk utveckling, och därför är pensionspolitiken den mest långsiktigt avgörande fråga som debatteras i denna kammare.

Fru talman! Det allmänna pensionssystemet infördes 1991; då var det fem partier som ingick i gruppen. Detta var ett avgörande steg för att skapa stabilitet, förutsättningar och ansvarstagande över generationsgränser.

Under den här mandatperioden har en viktig utveckling skett. Samtliga åtta partier i riksdagen ingår nu i Pensionsgruppen. För oss moderater är detta väldigt positivt. Det stärker legitimiteten, breddar ansvaret och ökar möjligheten att fatta långsiktigt hållbara beslut bortom kortsiktiga politiska vinster.

Fru talman! Enligt Pensionsmyndigheten är det bara 8 procent av befolkningen som känner till begreppet riktålder. Därför vill jag stanna upp en liten stund vid det här begreppet.

Riktåldern anpassas efter att vi lever allt längre. När jag var liten sa man att man gick i pension vid 65, men nu ser det ut på ett helt annat sätt. För att pensionerna inte ska bli lägre över tid behöver vi vara fler som arbetar längre. Mellan 2026 och 2031 är riktåldern 67 år, och den kommer successivt att öka. Anledningen till detta är helt enkelt att pensionsnivåerna ska kunna hålla över tid. Riktålder är ett nytt begrepp.

Det är viktigt att understryka att riktåldern inte är tvingande. Den påverkar dock hur tidigt man kan ta ut sin inkomstpension och premiepension samt när man får rätt till garantipension och bostadstillägg.

Fru talman! Pensionssystemet ska inte bara vara stabilt, utan det ska också vara effektivt. Därför är det välkommet att Pensionsgruppen nu inför en gas i pensionssystemet. Det känns helt naturligt i och med att bromsen i pensionssystemet fanns sedan tidigare. Till dem som inte känner till det kan jag säga att detta med gas i pensionssystemet handlar om att man kan dela ut överskott som uppstår i pensionssystemet. Bromsen finns till för att hantera eventuella underskott i systemet.

Fru talman! Regeringen konstaterar i budgeten för 2026 att kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än män och i större utsträckning tar del av grundskyddet. En viktig förklaring till detta är såklart arbetskraftsdeltagandet. Inkomsterna har ju en historisk förklaring, och det är tyvärr även i dag en realitet att män har högre inkomster än kvinnor.

Ett ojämställt arbetsliv leder ofrånkomligen till ojämställda pensioner. Därför är det helt avgörande att pensionspolitiken och arbetsmarknadspolitiken hänger ihop. Regeringen har ett tydligt fokus på att följa och analysera det pensionsgap som finns mellan män och kvinnor och kommer långsiktigt att arbeta vidare för jämställda pensioner.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att pensionspolitiken för oss moderater ytterst handlar om rättvisa och ansvar. Den som har arbetat och slitit ett helt arbetsliv ska känna trygghet och ha ett värdigt liv som pensionär. Därför fortsätter den moderatledda regeringen att leverera reformer som stärker pensionssystemet och pensionärernas ekonomi och som gör verklig skillnad för pensionärer.

Förutom att vi har bekämpat inflationen, vilket har varit det absolut mest grundläggande, har vi genomfört en tandvårdsreform. Matmomsen och elskatten sänks. Vi inför ett högkostnadsskydd för höga elpriser. Bränslepriserna sänks. Det blir också sänkt skatt på pension. För ett genomsnittligt pensionärspar handlar det om 26 000 mer i plånboken per år mellan 2022 och 2026. Det gör stor skillnad för landets pensionärer.

(Applåder)