Mattias Vepsä (S) (S)

Herr talman! Samhällsutvecklingen de senaste åren visar att vi måste stärka samhällets motståndskraft mot organiserad brottslighet. Polisen rapporterar att den brottslighet vi upplever är alltmer organiserad. Kriminella gäng fortsätter att rekrytera barn och unga in i allt grövre brottslighet. De senaste åren har vi sett hur kriminella inte skyr några som helst medel och är redo att genom infiltration av HVB-hemsverksamhet närma sig de mest utsatta barnen.

Vi ser hur välfärdssystemen utmanas och utnyttjas av kriminella. I den precis presenterade ESO-rapporten Svarta siffror framgår det av en ny beräkning att den kriminella ekonomin omsätter hisnande 352 miljarder kronor årligen med vinster om 185 miljarder kronor. I den summan inryms en stor del ren och skär välfärdsbrottslighet.

När välfärdsstatens kontrollmöjligheter är försvagade drabbas de som är allra mest beroende av samhällets stöd, det vill säga äldre, personer med funktionsnedsättning samt barn och unga. De drabbas hårt när samhällets möjligheter till kontroll är svaga.

Det finns dessutom flera uppmärksammade händelser i närtid, inte minst rapporteringen om sexuella övergrepp i äldreomsorgen. De visar att vi måste öka kontrollen och att vi måste stärka samhällets motståndskraft.

Dagens debatt berör förslaget om utökade registerkontroller vid anställning i kommun. Förslaget innebär två nya lagar om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning respektive registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner samt förslag till ändringar i lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Syftet är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner kan ta anställning i kommunala verksamheter.

Dessa förändringar är välkomna och handlar om att skydda människor och öka motståndskraften i kommunerna och i välfärdsverksamheterna. Kommunerna ges nu en möjlighet att i fler fall än i dag göra registerkontroll när någon söker en tjänst för att arbeta i hemmet åt äldre eller en person med funktionsnedsättning. Denna möjlighet saknas i dag. Den nya lagen innebär att en kontroll av utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret får göras om den som erbjuds en anställning ska utföra insatserna i hemmet. Dessutom gäller förslaget även vid insatser för personer med funktionsnedsättning, det vill säga socialtjänstlagen och LSS.

Dagens beslut ger kommunerna i fler fall än i dag möjlighet att begära kontroll av personer som ska arbeta med barn. Beslutet ger ökad möjlighet till kontroll, och det innebär att lagen blir mer träffsäker för att komma åt nya former av brottslighet, att utsättas för brott eller att dras in i kriminalitet. Inte minst handlar det om att bekämpa risken att utsättas för övergrepp.

Ett starkare skydd för kommunernas verksamhet införs, och det ger kommunerna rätt att göra registerkontroller vid anställningar som innebär arbetsuppgifter där det finns en risk att den enskilde kan utsättas för påverkan eller att kommunerna inte kan utföra sitt uppdrag. Det här innebär ökade möjligheter att begära in registerutdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret, och samtidigt innebär detta en inskränkning i den personliga integriteten. Men förändringarna som föreslås kommer att stärka enskilda, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, det vill säga stärka kommunernas möjligheter att bekämpa påverkan och brottslighet.

Vi socialdemokrater tycker att regeringen och den tidigare utredningen som har tittat på frågan balanserar de två aspekterna på ett bra sätt. Vi har tidigare drivit på för att ge kommunerna stärkta möjligheter, och vi vill se ytterligare förändringar framåt för att det ska bli möjligt att göra så kallade utvidgade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal. Vi är alltså redo att ta ytterligare steg i arbetet.

Vi kommer därför att följa upp hur regeringen arbetar med frågan, och vi noterar precis som utskottet gör i betänkandet att en ny utredning med namnet Utredningen om bakgrundskontroller har tillsatts. Utredningen har fått i uppdrag att bredda frågan om bakgrundskontroller, vilket innebär att titta på vilka aktörer som bör få tillgång till eller utvidgad tillgång till register, om fler kontroller bör vara obligatoriska och i vilken utsträckning personal får kontrolleras. Uppdraget ska redovisas i mars 2027, och vi avser att jaga på regeringen så att det kommer på plats.

Herr talman! De senaste åren har vi sett allt fler exempel på hur kriminella lurar sig in i välfärden, för att få tillgång till välfärdsförmåner eller utöva inflytande över såväl beslut som kontrakt. En utökad möjlighet till bakgrundskontroller är därför viktig för det brottsförebyggande arbetet. Men vi måste göra mer.

Vi har enorma utmaningar i Sverige när det kommer till hur samhället saknar kontroll när en blind marknadstro har fått styra under lång tid. För alla som tittar och följer debatten kan jag informera om att utskottet gjorde en gemensam resa till Italien under hösten. Vi fick ta del av Italiens arbete mot maffia och grov organiserad brottslighet. Förutom det uppenbara att Sverige behöver en svensk maffialag som tar ett samlat grepp om brottsligheten är andra länder, exempelvis Italien, oerhört klarsynta när det kommer till hur man behandlar offentliga kontrakt. Det krävs bland annat en antimaffiacertifiering för att få ta del av offentliga kontrakt. Det är något som saknas i Sverige.

Kommunernas brottsförebyggande arbete är förankrat i lag, men vi vet att fler kommuner behöver göra mer. Och vi behöver göra mer för att kommunerna ska göra sitt arbete. Vi är därför oerhört kritiska till hur regeringen och Sverigedemokraterna under år har skurit ned på statsbidrag till landets kommuner, vilket gör att man ställer brottsförebyggande arbete mot barn, satsningar på skolan eller fler socialarbetare ute på fält. Det här är allt annat än lämpligt, om man vill bekämpa grov organiserad brottslighet.

Regeringens och Sverigedemokraternas största misslyckande när det kommer till brottsbekämpningen är att allt fler barn och unga just nu dras in i allt grövre kriminalitet. Gängen fortsätter att rekrytera online, offline och dessutom på HVB-hem. Så här kan vi inte ha det.

Den organiserade brottsligheten måste mötas av ett starkt, robust och organiserat samhälle. Fler poliser och kraftigare verktyg såklart, men regeringen och SD måste också inse att årtionden av marknadslösningar i välfärden, valfrihetssystem och privatiseringar systematiskt har urholkat samhällets motståndskraft mot kriminalitet och korruption. Det har gjort oss sårbara för kriminalitet och påverkan. Inte minst drabbar oseriösa och kriminella aktörer barn, äldre och personer med funktionsnedsättning stenhårt. Det handlar om fusk, men den yttersta konsekvensen är övergrepp och utnyttjanden.

Som jag inledde mitt tal med omsätter den kriminella ekonomin enorma summor, 352 miljarder kronor med vinst om 185 miljarder kronor. Det krävs en omläggning av politiken och en helhetssyn, en ny riktning. I dag tar vi beslut om ökad registerkontroll, och jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)