UU14 punkt 1

Om denna votering

Utskottets ställningstagande

Rysslands aggression mot Ukraina Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om Rysslands aggression mot Ukraina. Motionerna I partimotion 2022/23:612 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anförs att Sverige såväl som enskilt land som medlem i EU och FN ska stå upp för Ukrainas suveränitet och folkrättens principer. I kommittémotion 2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) anförs att Rysslands anfallskrig är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt och att vårt militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta. I kommittémotion 2022/23:1748 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) anförs att regeringen ska erkänna den framtvingade svälten i Ukraina 1932–1933 som ett folkmord. I kommittémotion 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 25 anförs att Sverige ska öka det militära, ekonomiska och humanitära stödet till Ukraina. Vidare anförs i yrkande 60 att generalförsamlingen bör besluta om en särskild tribunal för aggressionsbrott och övergrepp begångna av Ryssland i Ukraina. Utskottets ställningstagande Den 24 februari 2022 inleddes Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Det ryska hotet mot den europeiska säkerhetsordningen kommer att bestå under lång tid (Utrikesdeklarationen 2023). Utskottet fortsätter att, i likhet med i betänkande 2021/22:UU11, fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Sverige står tillsammans med resten av EU och med våra transatlantiska partner enade i stödet för Ukraina och dess befolkning. Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet samt innebär ett stort lidande för den ukrainska befolkningen. Det är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning. Skulden och ansvaret ligger helt och hållet på Ryssland och hos dess president Vladimir Putin. FN-stadgans regler, inklusive staters suveräna likställdhet, utgör en hörnsten i det folkrättsliga regelverket. FN-stadgans regler om suveränitet omfattar varje stats territoriella integritet och politiska oberoende. Av detta följer att varje stat har rätt att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval. Utskottet anser att det är av avgörande betydelse att alla staters suveränitet och politiska handlingsfrihet upprätthålls. Om mindre staters suveränitet och frihet att göra egna politiska val inskränktes skulle en särskild kategori av stater skapas med en ställning som s.k. rand- eller buffertstater. Detta är oacceptabelt och skulle innebära en begränsning av den säkerhetspolitiska valfriheten för länder i Rysslands närområde. Utskottet konstaterade redan i samband med beredningen av den försvarspolitiska propositionen 2015 (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15: UFöU5) att det ryska agerandet mot Ukraina hade befäst bilden av en statsledning med en ökande ambition att bygga upp Ryssland till en stormakt med kontroll över så stora delar av före detta Sovjetunionen som möjligt. Denna ambition bedömdes fortsätta vara den centrala ledstjärnan för rysk utrikespolitik under den nuvarande ledningen. Vidare framhölls att det ryska agerandet hade förstärkt intrycket av att Ryssland var berett att bryta mot folkrätten, ingångna avtal och etablerade europeiska principer för att hävda sina intressen även om detta medför kraftigt negativa reaktioner från omvärlden och försvagar den ryska ekonomin (bet. 2021/22: UU11). Sverige har sedan lång tid utgjort ett viktigt stöd för Ukraina inom ramen för utvecklingssamarbetet. Ländernas samarbete inleddes redan 1995 och Sverige är i dag en av de största bilaterala givarna till Ukraina, både när det gäller reforminriktat utvecklingssamarbete och humanitärt stöd. Sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med ca 4,2 miljarder kronor till humanitärt och civilt stöd. Det handlar bl.a. om ökat bistånd genom stöd till humanitära organisationer, civil krishantering i form av donationer av exempelvis sjukvårdsmateriel, brandskydd, generatorer och tält. Sverige bidrar också med stöd till Ukrainas reformarbete och återuppbyggnad, enligt regeringen. Vidare har regeringen även tagit initiativ till finansiellt stöd till Ukraina. På grund av den ryska aggressionen har Ukraina förlorat tillgången till internationella kapitalmarknader. Utöver ordinarie kärnstöd till Världsbanken har Sverige ställt ut en garanti på ca 500 miljoner kronor till Ukraina. I december 2022 aviserades ytterligare ett stöd till Ukraina via Världsbanken om 600 miljoner kronor. Stödet ska gå till viktiga investeringar inom energisektorn, det ukrainska jordbruket, utbildningssektorn och bostadssektorn för att mer långsiktigt stärka Ukrainas motståndskraft. Sverige har sedan den 24 februari 2022 beslutat om elva stödpaket till Ukraina. De tio första stödpaketen uppgår till ett totalt värde av ca 10,6 miljarder kronor. Det har skett en betydande förändring när det gäller nivå och innehåll i fråga om stödet som Sverige lämnat till Ukraina. Från skyddsutrustning till mer avancerade vapensystem likt icke förbandsatta artilleripjäser av typen Archer B med kringutrustning och tillhörande ammunition. Försvarsmakten har även getts i uppdrag att redovisa en tidsplan och behov av internationellt samarbete för iordningställande och överlåtelse av dessa artilleripjäser. Genom det tionde stödpaketet beslutades att Sverige ska bistå Ukraina med militär materiel som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid. Det elfte militära stödpaketet presenterades den 24 februari 2023 och i det paketet ingick bl.a. stridsvagnar. Den 22 december 2022 fattade regeringen beslut om att bidra med upp till 15 stabsofficerare och/eller instruktörer till EU:s militära stödinsats för Ukraina, Eumam Ukraina. Insatsen genomför grundläggande och specialiserad utbildning av ukrainska soldater på EU-medlemsländers territorium. Den strategiska målsättningen är att stärka den ukrainska försvarsmaktens militära förmåga, så att Ukraina kan försvara sin territoriella integritet och effektivt utöva sin suveränitet.

Sammanlagt resultat