JuU29 punkt 1

Om denna votering

Utskottets ställningstagande

Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2022 Utskottets ställningstagande Bilaga Förteckning över behandlade förslag Redogörelsen Utskottets förslag till riksdagsbeslut Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2022 Riksdagen lägger redogörelse 2022/23:Europol1 till handlingarna. Stockholm den 13 juni 2023 På justitieutskottets vägnar Adam Marttinen Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Adam Marttinen (SD), Louise Meijer (M), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Mikael Damsgaard (M), Anna Wallentheim (S), Katja Nyberg (SD), Charlotte Nordström (M), Gudrun Nordborg (V), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Pontus Andersson (SD), Rasmus Ling (MP), Juno Blom (L), Mats Arkhem (SD), Lars Isacsson (S) och Gustaf Lantz (S). Redogörelse för ärendet I detta betänkande behandlar utskottet redogörelse 2022/23:Europol1 Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2022. Den 11 oktober 2022 valde riksdagen fyra ledamöter och fyra suppleanter till JPSG-delegationen för mandatperioden 2022–2026. Detta är den fjärde redogörelsen som har överlämnats till riksdagen. I redogörelsen presenteras bakgrunden till att kontrollgruppen skapades, hur den politiska övervakningen av Europol går till och en beskrivning av kontrollgruppens verksamhet under 2022 samt delegationens förberedelser inför det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023. Inga motioner har väckts i ärendet. Riksdagsdelegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol informerade om delegationens verksamhet och JPSG-mötet som hölls i riksdagen den 26–27 mars 2023 vid utskottssammanträdet den 13 april 2023. Utskottets överväganden Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2022 Utskottets förslag i korthet Riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna. Bakgrund Europol Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) inledde sin verksamhet i slutet av 1990-talet med grund i Europolkonventionen. Sverige tillträdde denna konvention 1997. Europols målsättning är att stödja och stärka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser och ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig och gränsöverskridande brottslighet, terrorism och former av brottslighet som påverkar ett gemensamt intresse som omfattas av EU:s politik. Verksamheten består bl.a. i att • samla in, analysera och utbyta information • samordna utredningar och operativa insatser • utarbeta hotbildsbedömningar • tillhandahålla specialiserad utbildning. Europolkonventionen ersattes 2009 av ett rådsbeslut, och Europol ombildades då till en EU-myndighet. Med grund i Lissabonfördraget antogs sedermera 2016 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794, den s.k. Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. Förordningen tillämpas sedan den 1 maj 2017. Den 28 juni 2022 trädde en reviderad Europolförordning i kraft. Den parlamentariska övervakningen av Europol De nationella parlamenten ska delta i den politiska övervakningen av Europol i enlighet med artikel 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Där anges att närmare bestämmelser för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten ska fastställas i de förordningar som reglerar Europols struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter. På grundval av artikel 88 i EUF-fördraget antogs Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. I artikel 51 i Europolförordningen anges att en specialinriktad gemensam parlamentarisk kontrollgrupp ska inrättas av de nationella parlamenten och Europaparlamentet (The Europol Joint Parliamentary Scrutiny Group, i fortsättningen JPSG). Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet konsekvenserna av denna verksamhet för människors grundläggande fri- och rättigheter. Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol etablerades genom ett beslut vid EU-talmanskonferensens möte i april 2017. Kontrollgruppen förväntades enas om sina arbetsformer mer i detalj och anta en arbetsordning vid sitt konstituerande möte, men lyckades enas om en arbetsordning först vid mötet därefter, i mars 2018. En översyn av arbetsordningen genomfördes i september 2019. I oktober 2021 antog kontrollgruppen ytterligare ändringar i arbetsordningen. Kontrollgruppens uppgifter Europolförordningen ger en allmän beskrivning av kontrollgruppens uppgifter. Bland annat ges kontrollgruppen genom förordningen befogenhet att begära att ledande befattningshavare för Europol ska inställa sig för att diskutera Europols verksamhet och den europeiska datatillsynsmannen på begäran och minst en gång per år, ska inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter. Kontrollgruppen får även bjuda in andra berörda personer till sina möten om det är lämpligt. Europol har också en reglerad informationsskyldighet gentemot JPSG och ska överlämna ett antal angivna handlingar och handlingstyper till denna kontrollgrupp. Kontrollgruppen ska också rådfrågas om Europols fleråriga programplanering. Vidare får JPSG sammanställa sammanfattande slutsatser om den politiska övervakningen och överlämna dessa slutsatser till Europaparlamentet och de nationella parlamenten Bestämmelserna om kontrollgruppens uppgifter utvidgades något genom den reviderade förordning som trädde i kraft i juni 2022. Revideringen innebär bl.a. en utökad rapporteringsskyldighet för Europol gentemot kontrollgruppen och att gruppen ska inrätta ett r

Sammanlagt resultat