UU8 punkt 1

Om denna votering

Utskottets ställningstagande

Skrivelsen Utskottets förslag till riksdagsbeslut Skrivelsen Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:16 till handlingarna. Stockholm den 23 februari 2023 På utrikesutskottets vägnar Aron Emilsson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Aron Emilsson (SD), Morgan Johansson (S), Magdalena Thuresson (M), Alexandra Völker (S), Linnéa Wickman (S), Ann-Sofie Alm (M), Håkan Svenneling (V), Magnus Berntsson (KD), John E Weinerhall (M), Stefan Olsson (M), Yasmine Eriksson (SD), Katarina Tolgfors (M), Azra Muranovic (S), Adnan Dibrani (S), Anna Lasses (C), Janine Alm Ericson (MP) och Martin Melin (L). Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2022/23:16 Riksrevisionens rapport om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform. Den 31 januari 2023 fick utskottet en föredragning om granskningen av riksrevisor Helena Lindberg. Den 9 februari 2023 gav statssekreterare Diana Janse, Utrikesdepartementet och överdirektör Marie Ottosson, Sida föredragningar om granskningen och skrivelsen. Bakgrund Riksrevisionen överlämnade granskningsrapporten Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (RiR 2021:28) till riksdagen den 27 april 2022, enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet. Syftet med granskningen har varit att granska om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för effektiva val av samarbetspartner och biståndsformer i genomförandet av svenskt bistånd. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 12 maj 2022. Med anledning av rapporten överlämnade regeringen skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (skr. 2022/23:16) den 10 november 2023. Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har presenterat i rapporten Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (RiR 2021:28) Utskottets överväganden Riksrevisionens granskning Utskottets förslag i korthet Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Riksrevisionens granskning Riksrevisionens granskning fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för effektiva val av samarbetspartner och biståndsformer i genomförandet av svenskt utvecklingssamarbete. Riksrevisionens iakttagelser baseras på strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen har genomförts mot bakgrund av att Sida förmedlar en betydande del av Sveriges internationella bistånd, 26,2 miljarder kronor 2020. Merparten av medlen finansierar biståndsinsatser som utförs av andra aktörer i partnerskap med Sida. Sidas val av samarbetspartner är därmed centrala för hur biståndsmedlen används och vad de förväntas uppnå för resultat. Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val. Men Sida har inte varit tillräckligt tydliga med vilka vägval och prioriteringar de har gjort för att bidra till att nå uppsatta mål. Det går därför inte att följa hur Sida har bedömt att de valda insatserna skulle vara de mest effektiva för att bidra till att nå målen. Granskningen visar också att regeringens styrning genom strategier i huvudsak ger Sida möjligheter att anpassa genomförandet av strategier till kontexten. Men strategierna bör bli tydligare och mer fokuserade, så att Sida får bättre förutsättningar att göra effektiva val. Riksrevisionen pekar på att regeringen delegerar merparten av ansvaret till Sida för att besluta om vilka insatser och samarbetspartner som ska få stöd. Detta sker genom att regeringen beslutar om strategier som anger mål för vad som ska uppnås. Riksrevisionen menar att myndighetens val av samarbetspartner därmed är centrala för hur biståndsmedlen används och vilket resultat de förväntas uppnå. Riksrevisionen konstaterar att Sidas interna styrdokument sedan 2018 fastställer att ansvariga enheter på myndigheten ska ta fram förändringsteorier som dels redogör för övergripande vägval och vad som ska prioriteras inom ramen för gällande strategi, dels vägleder val av insatser. Riksrevisionen anser mot bakgrund av iakttagelserna att Sida inte har varit tillräckligt tydliga med vilka vägval och prioriteringar som görs inom ramen för strategierna. Riksrevisionen noterar att Sida i beredningar och beslut motiverar hur en insats är relevant i förhållande till de strategimål som insatsen ska bidra till. Dock anser Riksrevisionen att det är svårt att följa vilka överväganden som lett fram till att en viss insats har valts. Riksrevisionen anser också att bristande dokumentation försvårar möjligheterna för Sida att följa upp och dra lärdomar av myndighetens val av samarbetspartner och biståndsformer för att ta med det i det framtida arbetet. Granskningen visar samtidigt att det kan finnas förklaringar till att Sidas vägval och prioriteringar har varit otydliga. Här pekar Riksrevisionen på att Sida först 2018 införde krav på att redovisa vägval och prioriteringar i form av förändringsteorier. Det innebär att Sida hade operationaliserat flera av strategierna som nu undersökts innan kravet på att ta fram förändringsteorier började gälla. En annan förklaring kan enligt Riksrevisionen vara att myndigheten varit tvungen att bygga upp kunskap om hur förändringsteorier ska tas fram. Riksrevisionen pekar också på att regeringens strategier innehåller flera stödområden och många mål, vilket kan försvåra för myndigheten att göra prioriteringar och att ta fram ändamålsenliga förändringsteorier. Riksrevisionen pekar vidare på att det sällan framgår hur Sida beaktar tidigare resultat och lärdomar när nya insatser ska beredas. Enligt Riksrevisionen framgår detta dock tydligare i fråga om insatser som är fortsättningar på tidigare insatser. Riksrevisionen konstaterar att den styrning som sker via strategier ger Sida flexibilitet och möjlighet att anpassa genomförandet, men att strategierna är omfattande och innehåller många styrsignaler, vilket försvårar för myndigheten att operationalisera en stra

Sammanlagt resultat